När jag tog grusvägen ner till vattnet var morgonen solvarm.

Tankarna vandrade och klarnade.

Vägen gjorde sin böj, men min väg är rak nu.

.....

Förgängligheten i det som nyss verkade helt, visade sin rätta färg.

Klarhet efter klarhet.

Och aldrig har jag känt mig starkare i mina val.

.....

Kanhända det sker ett mirakel.

Nån gång igen, nån gång i framtiden.

Ett fantastiskt underverk av en starkare känslostorm.

Men aldrig så stor och svår att den får vara ohanterbar.

.....

För jag vågar knappt tänka tanken.

Nästan inte för mig själv viska orden.

.....

Förgätmigej.