...då jag på kvällarna hamnar här, där det är tyst och lugnt...

...efter en lång motionssväng i mörkrets skuggor slinker in bakom dom låga murarna...

...direkt känner jag mig nära en andlighet så befriande att tårarna stiger i ögonen...

...jag ser lyktor som i snöns djup lyser och är tända för en saknad vän...

...ibland har jag också med ett ljus som tänds under stjärnorna...

...här blir jag berörd av det stilla...min inre oro släpper taget under granarnas grenar...

...jag för mitt lilla samtal med dom som inte finns med oss längre...

...stryker med handen efter stammen på den ståtliga gamla björken...

...tar med fingrarna på dom taggiga barren i granen...

....känner lukten av kåda då jag lutar mig närmare stammen....

...får en stark lust att omfamna det ståtliga trädet...

...står där stilla under några minuter, här är bara jag och tystnaden...

...jag har en tro, min egen tro, vi är alla här på jorden av en anledning...

...här är jag nu och här finner jag en ro som gör att jag kan vandra hemåt igen...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Oj, oj. Jag har ju en blogg. Som jag helt har lyckats glömma av. Glömt vad den heter och lösenord, hur gör man inlägg...hehe.. Fick jobba lite på det... Många år är det nu sen sist, av olika anledningar tappade jag bort allt. Kameran i...

  Kanske jag känner en liten svag lust till ord och bild igen. Av många olika orsaker försvann inspirationen. Och det är väl helt okej med en längre bloggvila. Men jag har oxå saknat orden och tankarna. Längtat efter känslan av glädje det ...

.....     .....   .....  

  .....

  ...men släppte den sen fri... ...för den är för alla oss... ...som längtat så länge... ...att ge glädje och värme... ...på kinden och i själen... ...i hjärtat...      ...