Blåbärsriset som snart vill blomma...

Redan har första veckan på året gått...nu tar vardagen vid...

Den 7 januari idag och precis 3 månader sen jag startade upp denna blogg...

Vädret har och är alltför grått med snöregn och halka så det det har inte blivit många fotopromenader...

Inne får lampor lysa hela dagarna..inte så optimalt fotoläge...

Men det är lovat kyla och med det kommer solen...härligt...

Hittade igen min lilla Trädgårdsmästare och gav han en fin plats att sitta på...

Mitt lilla växthus fick mig i tankar på sommarblommor och fröodlingar...

Kanske det blir inköp längre fram mot våren...jo jag tror det...

Ett ögonblick av ändlös lycka...

Två andetag av sorglös tid...

Tre vingslag av sinnlighetens evighet...

Fyra sekunder av sagans outplånliga magi...

I dag ska jag plocka med mig blåbärsris från skogen...jag vet var det finns...

där inte snötäcket lagt sig... under några stora bjässar till granar...

Jag vill få in en känsla av vår hos mig...ute är vädret vårlikt...

Flera plusgrader och det slaskar...snöade för någon dag sen men det övergick mer i regn...

Så har vi haft vädret länge nu...ingen riktig vinter...men...

Jag tycker om när det är varmgrader på termometern...väldigt mycket....

Så som bäst väntar jag nu på att det ska dagas såpass att jag kan få min sväng mot skogen....

Snart så....

Nyårsdagen och jag vaknar alltför tidigt...ljud från huset når in till mig...

småbarnsskrik...andra som stökar omkring...på väg eller kommer hem...

Lyhört...och jag sover oroligt...nära ytan...

Fyra timmar fick jag...somnade sent efter en lugn Nyårsafton...

Frukost...kaffe..flera muggar och vaknar klart...

Vad göra nu...jodå...nu åker Julen bort...plockar ner allt...

Stoppar i lådor på em....men före det den långa skogssvängen...

Delvis oplogat och några minus och helt underbart skönt...

Jag...ett fåtal hundägare och snösvängen är vaken tidigt...inga skidåkare i spåret jämte vägen...

Spårmaskinen är ute och jobbar...det kom ju snö igår...

Summerar året som gått...men det blir faktiskt flera år bakåt i tiden...sådär ca fem år...

Så är det för mig nu...då där i höstas det passerade kom tillbaka med en sån kraft...

Händelser som skedde och påminde om det gamla...jag var inte beredd...

Då sorg...smärta...saknad och tomheten gjorde så ont...

Då jag fick stanna och låta det komma över mig...vara i det...få det på plats och nu....

Jo...jag är på väg framåt igen...jag är på väg...

Jag gläds åt de allt ljusare dagarna...mot våren som kommer...livet...

av mina nära och kära....min son...

Allt blir som det är tänkt...